Retorno a diccionario

DICCIONARIO DE LA  LENGUA PHORHËPECHA
 
ESPAÑOL – PHORHËPECHA
PHORHËPECHA – ESPAÑOL

por

PABLO VELASQUEZ GALLARDO

 

Documento recuperado de la red para fines educativos sin fines de lucro en la Universidad Michoacana de San Nicolás de Hidalgo. Junio 2008

 

T

 

tabaco. (Nicotiana SP.) Itsútakua, ijtsútakua, sinchákua, andÚffiukua.

tabardillo. (Piqueria trinervia cav.Planta usada para empacar loza.) Khuiník kumánchikua, jurhí kumánchikua, urhúnda, jurhíkumanchikua.

tabla. Kheréri.

tacaño. Amútsi, jupíkuarhi, phamóndira, jupítsi, uarhísi, pamótsi.

tal. Shási, ísh.

talar bosques. Chapáatani.

talayote. (Gonolobus erianthus D.C.) Atúsh, purhúantsikua, kurhúantsikua, shakuá utúksh.

talega. Sutúpu, soltéki.

talón. Tanguási, teiándukua. irhándu. rhakua.

tallar. Kheróreni, karhárheatani, arhánarhikuni, kitíni.

tamal de bledos de carácter ritual que se come sólo en tiempos de siembra de maíz. Chapáta.

tamal de elote. Uchépu.

tamal de frijol y maíz. Khurhúnd jauákata, uapárhikata.

tamal de maíz. Khurhúnda.

también. Istu, jinggóntku, ísh, indétu, íshtu, imátu.

tambor. Uájtsikurhakua, arhíratarakua shikuíri.

tan luego como. Éskari, kókani éski, énga na kamáraka úni, tátsikua.

tonto. Sháni, jukári.

tonto es. Shánisti.

tanto no más. Shántkhu, shánkishhúier. Kújtani, kústani, arhírani kústakua, kústani kústatarakua.

tapado. Ójchakurakata, kashákukua.

tapanco. Uajpátsikua, tatsúnchikua.

tapar. ójchakurani, túrheni, kashákurani.

tapar el agua. ómani, itsí kashákuarani, óchakurani itsíni, itsíni míkakuni, ómani itsárhu.

tallar el trigo cuando se siembra. Palhfpantani, túchakuarani, túnarikuni, antsípatani.

tapar un pozo cuando se planta un árhol. Túndarheni, túngantani, míkani porhótani, icherí jatsírantani, tutúkuni.

taparrabo. Jájchutakua, pharhájchukua.

taparse todo. Tújchakukuarheni, iámu órhekuarheni,óchakukurhini,óchakukurhini sési.

tapete. Tatsúndukua, tatsúpakua, jatátsikua.

tapón de hojas de mazorca de maíz para cubrir cántaros. Apásekua, míkua sharákateri, chapánjikua.

tarántula. Sikuápu, shekuápu kéri.

tardanza. Ióndakuarhu, ióndakua, iótakurhini.

tardar. Ióndani.

tarde. Shatíni, inchátiru, terúshutini.

tarima. Tatsúntskua, tasíntskua, tatsúpakua, tatsúpikua.

tartamudear. Núrúnurúmeni, nonúshikua, kutémini, ióndani uandáni, kápach.

tartamudo. Nurúme, kuetémekua, kuetémi, ióndani uandári, nunúsh.

tatarabuelo. Tatá khéri, 'tatá kéri tsiuángua, tatá kéri tsiÚndikua, tatíta mútsi, tatá kéri mútsi.

taternar carne. Khuirípita patsíni, kuirípita tíjpani, kuirípitani pápani.

tatemar magueyes. Sík atsíni, shíkua jatsíni, akámbani pájpani , ishíkua páni.

"Taxodium mucronatum ten". (ahuehuete) Epénjimu.

tazcal. Ichúskut jatákua, kuatás.

tecolote. Tukúru.

tecomate. Kúsi, tunúch, kokúri jukáparhata.

techo. Khumánchikueri ójtsikua, ktárhu óparhakua.

tejado. ójtsikurhakua, óparhakua, táeri pésu.

tejado anterior de casa. Tsirírisi orhépan anápu.

tejado de casa. Tsirírisi.

tejado de dos aguas o lados. Uáptakua, tsimán júshkua jukári, tsimáni iújtatarakua, iurhúnsta.

tejado posterior de casa. Tsirírisi tátsepan anápu.

tejado que une dos casas. Márkurakua.

tejamanil. Tasámbani.

tejedor. Tepéri, uarhúri, úrhukuti.

tejer. Uarhúni, jóparhani, tepéni, úrhukuni, tepéntani, thejpéni.

tejer las barbas de un rebozo. Khuaníndikuantepérhukuni,úrhukuni,atáchini tepérhukuni, úmukuni.

tejer las barbas de un sarape. Úmukuni, úmukuan tsunúnda, úrhukuni.

tejer redes para pescar. Uarhúni, nitárakua tepéni, uarhókua úni, úrhukuni.

tejido fino. Ambákit tepékata, ambákit tepékua, sési sás tepékata, tepékua ambákiti, tsauápiti úrhukuni.

tejocote. (Crataegus mexicana Moc. Y Ses.) Karhási.

tejón. (Nasua nasica) Amátsi.

tela. Takúsi.

tela de algodón. Takúsi.

tela del pino que se encuentra debajo de la corteza. (Floema) Tsiuérineri pitsípikua, shikuír tasúpakua pukúriri.

tela gruesa. Teiápeni, takúsh teiápiti.

tela muy diáfana del granó de maíz. Támu, epúsh, tsíriri tsipíri.

tela vieja. Takúsi, takúsh tamápu, takúsh teréri.

telar de cintura. Patákua, jóparhakua, jónguarhikua.

telaraña. Tarháta, kuarápu, shikuápu.

temblar. Jinchéni, manákorheni, tsirínguarhini.

temblar cuando se duerme. Chétseni, chétakirheni, jinchétsini.

temblar de frío. Tshiráni, manárani, tsirárikuarheni, tsirftsirírhikurhini, manárani tsiráni, tsiríntsiríjkuni tsiráni, tsiríratsini.

temblar de miedo. Manárani, tsirárikuarheni chétapu jimbó, tsiríntsiríjkuni sháni chéni, tsirítsirírhikurhini chétapu jimbó, manarani chéni.

temblor de tierra. Jinchékua, jinchéni, uingámu jinchéni.

temer. Chéni, chéparhakuni, chérhini.

temeroso. Chéndira, chetápu pikuárherani, chémsi, chéparhakuti, kuéskani.

templo. Tiós ta.

temprano.Sharhínthu, shárhini, tsípku.

teneazas.Turhíri jupíkatarakua.

tender.Tatsíntskani etsákuni, itsákuni.

tender alas. Karáni, pirásurantani késichani, késh itsakuni.

tendón. Pasíri, tepáshukukua.

tener. Jatsíni.

tener afición. Tshijtíni ambé ma.

tener amistad. Sési pájperani, pájperakua, páperakua jatsíni.

tener asco. Ikíchani.

tener boca chica. Sapínderani.

tener buena puntería. Jurhíjkuni, jukákuarhani.

tener buena vista. Uingángarhini, ambákit éskua jukáni.

tener cargo. Terónchini, jí terónchiska, terórini.

tener cautela. Phikuárentskua ingúni jámani.

tener clemencia. Erárandijpenstani, pamóndakua jatsíni.

tener comezón. Atsímini, atsímekuarhni, atsímirikurhini, atsímirhikurhini.

tener cuidado. Sés jámani, eshéparini, shéparini jingóni, eshéparin jámani

tener deseos de comer algo. Angéjchani, anénchani ambé, ámangenchani, ambé ma angéchani.

tener deseos de ir. Ningéjchani, uékani niráni, ninénchani.

tener deseos de llorar. Uengéshchani, uenénchani, uengéchanchani, uengéchashikua.

tener deseos de morir. Uarhínchani, uarhínchanchani.

tener deseos de tener algo. Kánchani, uékan jatsíni sán ambé.

tener deseos de trabajar. Anchikuarhinchani.

tener deseos de vomitar. Jiuánchani.

tener diarrea. Pátskani, terúamechuni, terúamani, iáskurhini.

tener disentería. Iurhír iáskani.

tener edad. Phikuárherani, jatírini, iónini, pikuárheraspkia, jatírinia.

tener envidia. Ipúkuarheni, tsitíkuni.

tener fe. Jakájkuni, mintsíkani, mintsínarini, jakákuti.

tener fe en otra persona. Mintsíngarhini, mínarikua.

tener fiebre. Thingárani, terétsini jarháni, terétsini.

tener frío. Tshiráni, manárani, tsiríntsiríjkuni tsiráni, tsiríratsini, tsirárikuarheni, tsirítsirírhikurhini, manárani tsiráni.

tener fuerzas. Uingápek jatsíni.

tener ganas. Jánchani, tsípikua jatsíaka.

tener granos. Ushúrekuarheni, jukárani uarúsh, uérhikurhini.

tener hipo. Jikíni, jípakuni, jikíkua, kísh jákua.

tener la cara chueca o torcida. Ieréngarhini, ierchéni kánarhikua, ienénarhi, iengéngarhini, matsíngarhini.

tener la culpa. Khamángarhini, kamángarhinsku jatsíni, kamángarhinskua jatsíni, kamángarhintani.

tener lástima a otro. Pámskani, mátruni pamókuni, pamókuni, pamókushini indéni.

tener miedo al cruzar un lago. Chémini, chéni parhíkuni· itsárhu, chémini terúmini jámani, chéni itsárhu nitámani.

tener miedo de noche y generalmente de los espantos. Chóngarhini.

tener mucho. Kánek jatsíni.

tener paciencia. Khájtani, tekánskua jatsíni.

tener rabia un perro. Khurhúatseni, móngarhini, uichu uiríiti, uichu móngarhini.

tener sabor. Jatsín áshpikua, jámarhakua jatsíni, puntsúmikua jukásti.

tener sed. Kharhichani.

tener sueño. Khuínchani, níngarhini, kuínchani jarháni.

tener un palo agarrado. Ichájkutini, chikári jupíkatin jarháni.

tener un puesto en el mercado para vender algo. Meiápeni, ambé ma jatsíni ínspikurhini kópikuarhu.

tener venas en la frente. Ekuárhuni.

tener vergüenza. Khurátseni, kurátsi. kua jatsíni, kurátsikua jukáni.

tener violencia. Uingámarhin jámani, jeréresh jámani, kurhúrashini.

tenerse lástima. Phámsperani, pamókokuarhini, pamúkukurhinga.

tentar. Phárheni.

teñir. Atáni, súmani, atántani.

teozintle. (Euchlaena mexicano. schrad) Tsír kundási.

tepache. (bebida fermentada de piña y panela) Tepáche.

tepalcate. Téshu, tésha.

tepetate. Kutsári, sherúkata, kerénda.

tepoja blanca. (Buddleia SP. Arbusto.) Uijtsúkua.

tepoja negra. (Buddleio. sessiliflora H.B.) Uijtsúk turhípiti.

teponaxtle. Kurhíngua, chipítikua.

terminar. Khamárani, khamákuarheni, jatsíerani, jatsíerani, khamákuni.

terminar una estación. Inchántani.

terremoto. Jinchékua, uingámu jinchéni, jinchéni.

terreno. Echérini.

terreno bueno. Echér ambákiti.

terreno con cascajo. Echér tsakáp jándu, echéri kutsárindu, echéri charhákindini.

terreno duro. Chopéndini.

territorio. Juchár echéri, mínguarhikuarhu.

terrón. Echéri, sóksta, póksinda.

testículo. Kuashánda.

teta. Ijtsúkua, ijtsúkueri éjpu, itsúkua inchámukua.

tezontIe. (piedra volcánica) Shanámu janárnu.

tía materna. Náa, náan, náante, uauá uarhíri.

tía materna de menor edad que la madre. Naná sapichu, uauá sapísh uarhírir, uauá sapichu.

tía paterna. Uauá, uauá táter jimbó.

tibio. Kuajtápeti, jorhérakata.

tiempo. Jurhíat jatsíni, jándu, ióndakuarhu, iónki, ióni.

tiempo de aguas o de lluvias. Eménda janíntskuarhu.

tiempo ha. Thuíni, mén imbó orhéta, ióneni, imá jurhíani.

tiempo para sembrar maíz. Tsír jatsíkua, tsíri jatsíkuestia.

tierno. Shúshungasi, puchúri, pichúristi, tsitímini.

tierra. Echéri.

tierra baldía. Périndu, ichéri énga no júskuarhka, tepéri.

tierra blanca. (se usa para pintar bateas en Pátzcuaro) Uirhási, tepúshuta.

tierra caliente. Jurhío.

tierra color rosa. Khuerékua, ichéri charhápenduni, echéri charhánshi, echéri charhánchi.

tierra colorada. Turín jándi, charhánda, tiríndu.

tierra con humus. Echér iorhéjpiti.

tierra de tuzal usada en la madrugada para curar la urticaria. Kúmueri ejcherí, kúmu jarháta.

tierra fértil. Iorhéjpakata, tarnárhu, ichéri teréndu jukári.

tierra firme. Tangátsekuarhu; ichéri tangáshurhini.

tierra hecha en capas. Jauákurhini, uarhicha kurhúnda.

tierra resbalosa.Terúnde, ichéri pitsí, piti, ichéri tsikándini, ichéri tsikándi.

tierra seca que cuelga en barrancos. Jauárhu, ichéri júskua, itshéri kánderhani jarháti, kúm andátakata.

tieso. Tangápeni, kuanápiti, kuangápini.

tifo. Terétsekua, paménchakua.

tifoidea. Terétsekua, terétsikua, thingárakua, chpíri.

tigre. (Felis orwa) Púki, úngurhiri.

"Tigridia dugesii watts". (una raíz comestible) Shauíki.

tigrillo (Felis wiedii) Uindúri, tekuáni.

tijera. Jauákua, kachúkutakua, takúsh kachúkutarakua.

tinaja. Khumánchi, itsí jatákua.

tinta. Surúnda, atákua karákatakua, atákua karáratarakua.

tío. (hermano menor del padre) Tatá sapíchu, tápichu, tatapí sapíchu táteri jimbó.

tío materno. Táate, tápichu, tatapí nándir jimbó.

tío paterno. Pápate, tatá, táa.

tipo de castigo para gente morosa. Uanánditani, katsíndetani, ónani, óngani uirhítani.

tipo de olla para hacer caldo de res. Má ijkuári, porhéch churhípu úrakua, churhípu jámatarakua.

tipo de olla que se utiliza para remojar el nixtamal cuando éste se está moliendo. Machíua, porhéch kurhírakua uarhómatakua.

tipo de zacate medicinal. Jóshukua.

tiranizar. Kurhúngeni.

tirar. Khuaníkuni, khuaníni.

tirar fuerte. Uingám antsítani, uingám kuallíni, antsítani, thirúskutani, uishíkuni, antsíkuni, antsíkupani, tsurúani.

tirarse al suelo. Uirhúndini, apókuni, kuaníkurhini itshérindu,

tirón. Antsítani, thirúskutani, uishíkuni, antsíkuni, antsíkupani, tsurúani, uingám antsítani.

titubear. Chhéni.

tizne. Surúnda.

tlacuache. (DideJphis marsupialis) Ujkúri.

tobillo. Itúkatakua.

tocar. Phárheni, kústani, uámutani.

tocar con el dedo. Téjki imbó phárheni, tinmutani jáki jimbó, kústani jáki jimbó.

tocar el agua. Cherémini, phómani.

tocar el agua con los dedos. Phómani.

tocar el suelo.Andátseerani, itcherí piárani.

tocar un instrumento musical. Kústani, arhírani kústakua, kústani kústatarakua.

tocayo. Ménkucn arhín.

todavía. Útasi, ménkueni, útash májku jásh.

todavía no. Nótki.

todavía vive. Jámashati, útash irékash jatí, útash irékashati.

todo. Iámu.

todo el día. Ma jurhíatckua, chúskuni, tsúskuni, chúskuerani, ménku ma jurhítikua.

todo lo que se puede reclamar. Euájpintskua, iámambe kurhákuntani.

todos. Iámendu.

todos los órganos internos de la caja torácica. Tirhíngikua, iámindu jatángikua.

toloache. (Datura stramonium. Produce locura. Planta narcótica y medicinal a la cual se le atribuyen muchas propiedades mágicas.) Toréskua.

tomar. Jupíkani, phiráni, itsímani shurhúndini.

tomar agua. Ijtsímani.

tomate verde. (Physalis ixocarpa) Tóma.

tonto. No pikuárherakua jukáni.

taparse con algo. Uárhuni, uárntsimini, teiátsini ambé márhu, uákutani.

tórax de mujer. Uárheri terúnukua.

torbellino. Siuíni.

torcer. Pharhákuni, majtsírani, majtsíni.

torcer hilos. Pharhákuni.

torcer las piernas. Kuntsíkorheni, jantsíri matókuani, matónduni.

torcer un hilo. Ekuápakuni, pharhákuni.

torcer una cuerda. Pharhákuni, matsíkuni.

torcerse. Majtsíkorheni.

torcerse la boca debido a una corriente de aire. Tarhéan pápti, tarhéata piráni pinchúmbikua, matsímuni.

torcido. Kuntsúri, majtsíri, kuntsíni, iengésh, kuntsíri.

tordo. (Quiscalus macrourus) Tsakárhi.

tornarse. Khuangátseni.

tornero. Pirhích úri, turhúmba úri.

torno. Piróatarakua, uarhípiti uantsímberakua, turhúmba úrakua.

torpe. Achíit tandósi.

tortilla. Ichúskuta, kurhfnda.

tortilla con chile. (nombre de un pájaro) Tskárheruni, eróksh ishúparha.

tortilla gruesa de elote. Thójker ichúskuta.

tortilla gruesa de maíz. Teiápiti, ichúskut teiápiti.

tortilla gruesa de maíz que contiene sal dorada primero en el camal y luego en el fuego directo. Parháng atákata, ichúskuta típakata.

tortuga del lago de Pátzcuaro. Ichúparha.

tos. Júkua.

tosco. Tambíngarhin, júnku.

toser. JÚni.

toser mucho. Jújumeni, jukántani júni, kánikua júni.

tos ferina. Perénts júkua, júkua pénsikua.

tostado. Uaníkata, karhípakata, murúsh, karhípiti.

tostar. Uaníni, thíjpani, murúsh úni, karhípani.

tostar maíz. Uanít úni, tsíri uanípani.

total. Iámu, shántkhu.

trabajador. Ánchikorhiri.

trabajador en madera. Chkár ánchikorheri.

trabajar. Anchikorheni.

trabajar como criado o sirviente. Jántspeni.

trabajar en madera. Chkár ánchikorheni.

trabajar hasta la noche. Chúramani.

trabajar juntos. Márk ánchikorheni, májkash ánchikurhini.

trabajar la tierra en general. Tarhéni.

trabajo. Ánchikorheta, ánchekuarhikua, ánchikurhikua.

tradición. Phindékua.

traducir. Kueráchintani, mójtsitani, uandákua mórhitani, arhítsikuntani, kurhákutani.

traer. Juáni, juánguni.

traer consigo. Kámani.

tragar. Kunájkani.

traicionar. Sipátani, shipátani.

traje del moro. (danzante) Atáchi.

trama. úskua jatsíkuni.

trampa para huilotas. Nijtárakua, epérukua.

trampear animales. Nijtárani, epéruani, nitárakua jatsíkukuani.

trampear huilotas. Jatsíatakuani, nitárakua, jatsíkukuani.

tranca de caballeriza.Uatsótakua, uatsórhotakua, órhutakuarhu anápu chkári.

trapiche. Tér phitárhutarhakua.

trasero.Tetékuarhu, tátsipani anápu.

trasladarse. Mótseni, múakuni.

traslucir. Tsákuni, eránakua, sángaskani.

traspalear. (escoger mazorcas de maíz) Shanín erákuni, shaníni erákuntani.

traspasar. Uanárhetani, parhíakukua, parhírukuni.

traspasar el agua. Tsákuni, kétani.

trasplantar. Ijkárantani, móskuntani.

trasquilar. Kuinájpeni, kuináni.

trastornarse. Mén jángaskani.

trastos. Úrakuecha, kakákua.

tratar a una persona. Kámani, arhíni má kurípuni.

travesaño de mesa, Jupíkorhetarakua, chkári uinápitarakua, uanángakua, uanángikua.

travesaño sobre el que descansa el tapanca. Uanángikua, uanápikua.

travieso. Chhanári, ikíkurhini, ikíkurhi.

trébol. (Medicago denticulata) Tshiuár tshitshíki.

trementina. Khuajtsínda, shungánda.

trenza de mujer. Tepékata, tepétsikua, tepékua, tepérhukua.

trenzar. Thejpéni, tepétsikuntani, tepétsikuni, tepérhutani, tepéni, tepékata, tepéntani.

tres. Tanímu.

tributo. Meiámpin sésikua.

trillar. Thauáni, tauándurhini, uáchakuni.

tripa. Sutúrhi, pirírakua.

tripas de chilacayote. Thikáts tisíarhakua, tikátsiri pirírakua, shitúrhi purhúri, tikátsiri shitúrhi.

triste. Mískorheti, kóm jarháni, kómku.

trocar. Mójtakuni, mótakuni ambé.

troje. Kta, kumánchikua.

trompas. (hongo comestible de color rojo) Charhámas terékua, terékua charhápiti.

tronar. Charáni, charárani.

tronco de maguey asado y usado como alimento. Shamási, jamási, shamásh.

tronco podrido. Tamánda, tumúnda teréri.

troncón. Tunúnda.

troncón de árbol muerto. Thunúnda.

tropezarse. Téksarhutani.

trópico. Jurhío.

trozar. Uarhúkuni, kachúkuni.

tú. Thú, tuéshka.

tubérculo de chayote. Apúp uarhási.

tubérculo en general. Uarhási.

tuerto. Tashéngarhi, toshónarhini, ningéngarhi.

tuétano. Senéata, jeuékua, senéta.

tule. (Cyperus lacvigatus. Se le atribuyen propiedades medicinales.) Phatsímu, tupáta.

tullido. Khuangápiti, kurhúkurhini, shushúni, shishúni.

tumor. Khúkua, kuerhásh, ushúta iuáni jatári.

tuna. Paré, paré anápu.

tunco. Kashúndu.

tupido. Teiápit jarháni, tsikíani.

tuza. (Geomys bursarius) Kúnlu, munu.

tuzal. Jarháta, kúm jarháta.