Retorno a diccionario

DICCIONARIO DE LA  LENGUA PHORHËPECHA
 
ESPAÑOL – PHORHËPECHA
PHORHËPECHA – ESPAÑOL

por

PABLO VELASQUEZ GALLARDO

 

Documento recuperado de la red para fines educativos sin fines de lucro en la Universidad Michoacana de San Nicolás de Hidalgo. Junio 2008

 

D

 

dalia silvestre. (El tubérculo de esta planta se usa contra el piquete de víbora).  Titiríchi, sarhóma tsitsíki, sharhón tsitsíki, charauéska.

dama. Naná, uarhíti, maríkua, témba, kutsí, uarhí, urhúri, nanáchi, uárhi, Uarhíiti, nanáka.

danza.Uarhántskua, uarhákua.

danza de los matachines. Uajkárhi uarharhicha, shishímekuri.

danza de los negritos que se baila el 6 de enero. Turhí uarháricha, turhí papu uarhári.

danza de los tarascos del pueblo de

Ihúatzio. Kománchi.

danza de los viejitos que se baila el 6 de enero. Tharhé uarhákua, tarhé Uarháricha.

danzante. Tharhé uarhári, uarhári.

danzante del pueblo de los conejos. kurpiti.

danzante (muchacha). Uanánchi, uarhí uarhári.

danzante que baila el 15 de mayo. Uananch  uarhári.

danzantes del día de Corpus. Uajkárhi uarharicha, uarhári chanáskuarhuanapu, itsíkucha.

dañarse. No sés útspekua, ajtákorheni.

dar. inspeni.

dar a entender algo. Jángastani, eiánguni kurhánderatani ambé, mítetarani ambe, jángaskatarani.

dar a fuerza algo. Thauáshukuparini.

dar a  luz. Kuerájpeni, kángguarhingani, phéani, uátsapichu kámani, jatsíni, harháku kámani, kámani, kómperangani.

dar comida  a los difuntos del año en curso. Uérakuarhu, karhákua, kétseni,  niráni kétsitakuani, kétsitakua, ueshurhikua kúngani.

dar de beber a los animales. Ijtsímataani  Itsfmatoni shenchékichani.

dar el gasto diario. Khéjtatani, Kendani, Inskunl atárakua.

dar el precio de algo. Shánesti.

dar en el blanco. Phitárami.

dar fruto, jukáni, ínspini ámangechakua

dar masajes. Jeiáchani, jeiárhpeni.

dar muchos puntapiés con coraje. Thauáthauáarhani, tauátauáchuskani, ikíantiku tauátauá arháni, soméni tauárhini ikítinku.

dar puntapiés. Thauárheni, thauánurhini, tauáchuskani, tauáchuska, tauárhini kunchúrhitakua jimbó.

dar un puntapié. Máku tauárhini.

dar vuelta. Uanópeni, uanótani, uantsímbeni, uanárhurhani, uanópatani ma, uintsíkurhini, uirhímukuni, uanáparhakuni, uantsíkuarhani.

dar vuelta dentro de una troje o casa habitación. Uanándikuni, uanájkarhani.

dar vuelta en una esquina. Uekárumani, uekáruni, uanátakuni, uintsítani terórukua, kuántsimani, jópatani terúrukua.

dar vueltas alrededor. Uantsíkuarhikua.

darse importancia. Puríkuarheni, sháni úkurhini míteni, jarhóchani, sés ishékurhini.

de a cuántos. Namúchani, na shángachani.

de a tanto. Shángachani, indé shángachani.

de allá mismo. Jimá anápu, jimá uératini.

de igual manera. Májkhasi, indé máku jásh.

de muchas maneras. Mámaru, iápur ish, indé mámar jásh, mámar jásh.

de nada. Iskuri, no ambéru, no mári, no má, nómbemeri.

de todas clases. Mámar jási, táchan járhati, iámben ambéru, indé már jásh, mámar jarháticha.

de una buena vez. Mátirku, ménkupani, ménku.

de uno en uno. Mándani, mándanksi, mándani mándani.

debajo de la tierra. Inchátsekuarhu, inchátsitini.

debajo de una casa. Inchájchukutini, kumánchikuarhu incháchukutini.

debajo de una troje. Inchájchukurini. incháchukuri jarháni, incháchukunskuarhu, jáshukurini

débil. No uingápiti, no uingápeni.

debilitado. Chkhéni, no uingápeni.

decapitar. Uarhójchakuni, katsípchakuni.

decir. Arhíni,uandáni,uandáska, andátani, uandápani.

decorar. Pirírani, jatsírhintani.

decreto. Jurámukua.

dedo de la mano. Uishúrhutakua, jájk sapíchu, jáki.

defecar. Khuajtsíni, úni.

defender a otro. Kuájpentani, kuápeni máteruni.

defender una fortaleza. Erópetarajpeni.

defenderse. Angáshurhini, mókukuarheni, kuápekuarheni, kuápikurhini.

dejar. Jurájkuni, míndani, jurákuskia.

dejar de comer para dar a otro. Phíchantani.

delatar. Eiámpikuni, tatsuárhikua.

deleite. Tsípekuarheni, serápenskua, atsípekuani.

delgado. (objeto) Tshirímbiti, tshauápiti.

delgado. (persona) Kharhísi, tsiuángarhi kuirípu.

demandar judicialmente. Tsámperani, aiápikurhin kératicha jingóni.

demasiado. Jukári, jukárini.

dentro. Inchárini.

dentro del agua. Inchámikua, inchámitini.

depositar una semilla en el hoyo. Uekáskuni, euáskuni, júskuni, tsír atsin, incháskuni, júkshkani, inchákushka.

derecho. (jurisprudencia) Jurhímbikua, jurhímbitku.

derramadero. Ijtsí tsímekuarhu, etsándirhinkata, típomini.

derramar. Tsímeni, uinítsitani, iorhéjpini, etsándurhini.

derretir. Ijtsí úntani, itsíantani, itsárani, iurhúntani.

derrochar dinero o riquezas. Isk ambéngarhini, tumína ambétarhini, ambéndarheni tumína.

derrumbarse. Sherékorheni, uekórheni, chhambákuarhini, chamákuarhini, shekématsini, sherématsini, tamárhuni.

derrumbe en un barranco. Kúparhuni, kúpsarhuni, kauáru tsirúni.

desabrido. No sés jámarhani, karhíkarhímarhani, karlu'karhímarha, no piárani itúkua, tsitímarhani.

desabrochar. Kuerángeni, inchárhukua pikúni, pitsírhutani.

desacostumbrarse. Niátak ambé jurájkuni, nótar pindéska, pindékua jurákuni, nótar pindéni.

desagradable. lkíchakueni, no anénchasinga, no sési tsémukua, no sési tsémuni, no káni tsitíni.

desagiie. Ijtsí tsímekuarhu.

desangrar con un pedernal. (es un método para curar ciertas enfermedades) Chkúni, uishúndukuni.

desaparecer. No néeni, ísku no néeni.

desarmar. Sheréntani.

desarrollarse. Ióskani, khuirípeni, khéni, kóskantani, kórutani, kónskani.

desatar. Kuerák:uni, kuerántani.

desatinar a otra persona. Chhanáni, arhínchani máternimani, chanáchatani.

desbaratar. Chhamáni, sheréndurhini, sheréndurhintani, sheréntani.

desbaratarse. Sherékuarheni, sherékurhini, sherékurhintani.

desbordar. Uinítseni, tsítsimeni, sherémukuntani.

desbordarse. Ijtsí etsákorheni, pikúmukukurhintani.

desbordarse un río. Iorhéjpini, iorhékua tsímini.

descalzo. Shándurhatinku.

descansar. Mintsíkorheni, mintsítani.

descansar sobre algo. Iájtsitani, mino t s í tan i ambémarhu, mintsíkurhini ambé márhu.

descanso. Teróakukua, mintsítarhatani sáni.

descascarar. Ambáparhakuni, sikuíparhakuni, pikúparhakuni.

descendencia. Surúkua, jitúshkani jimá anápushka.

descendiente. Surúkua, juchá márkuska.

descolorido. Iám upíjtseni, urámbeni, jupítsiti.

descomponer. Sheréntani, pitákuni, pirákuntani.

desconocer. No míteni uandáni, túr no shú anápueshka, no mítentani.

descoser. Katintani, pitántani.

descubrir. Penójchakuran erátsekua, penánarhikuska, pinóchakuarani, pinórhitani.

descuidar. Miríkorheni, jurákutashka, jurákukurheni.

desde. Jimájkani uératini, éki, imákanku, jiní.

desdeñíar. Kuatántsperakua, nótaru míngurhini.

desear. Tsitíni, uékani, shéngchani, jílékashinga, uékani tsitíni.

desear  mal. Shukájchani, jí uékashinga no sési.

desecho. Tshíjpakata, pakárata, asúmerani.

desembarcar. Andántani, mórhetani, uépintaskuani.

desempedrar. Tsakáp phískuntani, tsakáp pikúntani, pískuntani tsakápu, Isakápu pitánskani, sherépantani, tsakápu pitántani.

desenterrar. Phískuni, phitáskuni, písftllntani, murúskuntani, pitáskuntani.

desenvolver. Kuerántani, pitákuni, piráflltntani, kueráparhakuntani, kuerákuni.

deseo. Uékakua, jí uékasinga, tsitíuini.

desfiladero. Kauáru.

desgranar mazorcas de maiz. Piiúni.

deshacer. Sheréntani, itsíantani, puchámani.

deshilar. Pirúak phitángarhikuni, shurhani, kuerántani pirúakua, pirúkua tsurátani, tsirúantani.

desintegrarse. Sherékuarheni, shamántani.

desmayar. Uantsíamengarhini, chkématseni, no uingápeni, shekéni, shikéntani.

desmembrar. Kuarháshukuni.

desmontar. Chapáatani, ambóatani.

desnudarse. Phíntani, kuerákuarheni, kuerákurhini.

desnudo. Phatsíkasi, patsícharha, patsicash jarháni, patsítsti, shásku.

desollar. Sikuítani, shikúparhakuni, kuinatani, ambáparhakuni.

despacio. Atsítakuarhu.

despedazar. Sánganit úntani, seréndurhini, khepékuni, tsepúndurhini, tsapirhati úntani, úndurhintani.

despedir a una persona. Uandánuntani, pampentani.

despedir gases por el ano. Teténi, tsumini, péshuni.

despejarse el cielo. Ambándentani.

despencar.Chhauáni, kepétakuni, chahuarhini.

desperdiar. Ambéndurhini, ikíchakuauni, ambéndarhini.

despertar. Tsíngarheni, tsénarhentani.

despertar repentinamente. Tshíjpangarhini, tsenarhen  jeréresh, tsípatakurhini.

despertarse. Tsíngarheni, tsénarheni.

desplomarse. Sherékuarheni, angákuatsintani, uekórheni.

desplumar. Phumuári phikúrhini, uandúparhakuntani,

desposado. Taták japíndu.

despreciar. Amótakuarheni, no káni uékani.

después. Tátsekua, shási.

después de las doce del día. Ish tátsikua terúshitini ísh.

desramar. Chapándikuani, uarhóshani.

destapar. Phenójchakorani, phenójchutani, penánarhikuni, penómani, penóchakuarani.

destechar. Phikúparhantani, pikúntani, tasámbani pikúntani, pikútsikuntani.

desterrar. Chútakata, kétatani, jarhóndatani.

desterrarse. Chóakurhani, kétakuni, íshku iauáni niráni, iauáni niráni, jarhóndakuarheni.

destetar. Ijtsúk euáni, nótaru páarhani, itsúkua pikúni.

destinar. Míndani. .

destituir. Petántani, jatsíntani mátar ma, mátar ma jatsfntani.

destituir a un político. Kénditani, jatsíntani mátaru jurámutini, jatsíntani jurámut máni.

destruir. Sheréntani, kakáni, kakápantani, kakápatani.

desvelarse toda la noche. Erántskuni.

desviar. Támis páni, erátakuni, jurákuta piráni, shangáru kétakuni, jerúkuta,

desviarse. Támis niráni, erátakuni, katákuni, jurúkuta piráni, kétakuni, jerúkuta imbó niráni.

desvirgar a una señorita. Tshíjpani, tsípani uarhíni, tsípani uátsini, manátatspini uátsini.

desyerbar. Uijtsák phikúni, ambándukuni, uitsákua murúndukuni, murúpani.

detener. Phínguni.

detener el agua con tierra para que no entre a la cocina. Jirútan, jirúparhatani, túparhatcini .

detenerse. Angáshurhini, phíngukuarheni, jupíkurllini.

deuda. Kántsperata.

devolver. tntspentani, kuanátsentani, kuangáskun tani.

devolver algo. Khuangáskuntani, khuángskuntani.

devolver los golpes. Atántani.

devorar. Thiréntani, arháni, ántani.

devorarlo. Arháni.

día. Jurhíatikua.

día caluroso. Tsándeni, jurhíakua apárhikurhini.

día de circuncisión. Uarhúakukuarhu, jurhíatikua uarhíangaskua.

día de despedida de los músicos que tocan en grandes fiestas titulares. Tshímbeantani, tsínsperakuarhu.

diablo. No ambákiti.

diafragma. (anatomía) úngekua.

diarrea. Teróamani, pátskua, terúameni, páni, iáskurhikua.

dibujar. Karángarhikuni, tsitsíki úngarhikuni, úngarhikuni.

dibujo. Karákata, úngarhikukata, úngarhikua.

dibujo esgrafiado en una puerta. Karhángarhitakua, úmukukata.

diciendo. Uandáparini.

dichoso. Khorhénderu, korhéndera, tsípikuari.

diente. Síni.

dientes incisivos. Síni terórhukua anápu, shínicha tsintsíri jikóni.

diez. Témbeni.

dificil. Tshungápeni, tsungámu, no úkurhikua, kurhúkukash, irhítsikurhiti iandákurhini.

dificultad. Arhíjperakua, no úkurhini, ikíatperani.

difunto. Uarhíri.

diligente. Anchikorheni, kónku úni, shikápkuari.

dios. Kuerájpiri.

dios tarasco. Jurhíata, kueráperi.

directo. Jurhímbitku.

dirigir. Arhíjtakuani, arhístakuani, arhítakuni, jurámuni, arhírani.

disco de olotes para desgranar mazorcas de maíz. Piiúrakua, piiúrakua téneri.

discordia. (hacer) No sési uandákua.

disculparse. Kómarhini, jandíaku pamóndakurhini.

disenteria. Iurhír iátskua, iurhíri áskua.

disgustarse. Ijkíani, khurhúparhakuni, ikíatperani, no sési arhíperani.

disolver. Ijtsíantani, iétani.

disparejo. Turúturúndesti, jauárhjauárh ándeni, téksarhitakua jukáni, no máku jándini, no máku járhuni, turúturú.

dispensar. Tekáantani, tekáantskua, púakuntani, no jatángikuni.

disputarse una herencia. Euákuarhperani, euáperansh jatsíkua ambé, cuáperani jatsíkua ambé, euákurhperani jóshakua ambé.

distinto. Mámar jási, erákuparini, no máku jash, ménderuni ishénsinga.

distraer. Tám jájchani, uandángieta pikúkuarhini, chanárani támish, sanítspini.

distribuir. Etsákuni, arhúkperani.

divisar. Eráatani, eránguni, eráshatani, eránguerani.

divisar un plan. Erájpani, eráshatani ma tupákua, tupákua erápani.

divisado. Eránguerani, eiángueraniku, eránguni.

doblar. Tsikákuni, tsikáni.

doblar el maíz. Shungándukuni, kachújtsikuni, kuarhájtsikuni.

doblar telas. Tsikándurhini, takúsh tsikákuni.

doblarse. Tsikákorhini, tsikákurhini, kundíkurhini.

doctor. Shurhíjki, tshinájpiri, eshéperi, ishépenti, ishéperi, shépiti.

documento. Siránda, karákata, shiránda karákata.

doler. Phaméni, pamékuarheni.

dolor. Phamékua, paméarhani" paméni.

dolor de corazón antes de morir. Phaméngek atáni, mintsíta pamérani, mintsíta paméni.

dolor de garganta. Karhápchakua, kunákatarakua pamérani,. ópchakua.

dolor de muelas. Sínggarhasi, erhéndikua pamérani.

dolor de pecho con fiebre. Thiréngek atáni, terúnan pamérani ka terétsikua ingóni, paméngini terétsikua úni, paméngikua terétsikua jingóni.

dolor grande. Jukár phaméni, kéri pamíarhakua, kánikua paméni, kéri paméngeni.

dolor interior de la caja torácica. Kuiníngita, kuiníngita atáni.

donde. Naní, jindéni.

donde hay coyotes. Jiuátsio.

donde sale el agua. Uératirhu, itsí uérani.

dormir. Khuíni.

dormirse en algún lugar durante un viaje largo. Khuimani, kuíkuarheni, kuínipani.

dormírsele la mano a uno. Shushújkuni, sheshúran jájki.

dormitar. Khuínchani, kuípani, sánish kuíni.

dos. Tsimáni.

dos mazorcas amarradas por sus hojas. Sindángata, shindánakata, shindángata úni, shindákita.

dos vigas ensambladas por un extremo. Tepékurhini, matókuarani, jirúshakata.

dudar. Tséntsenkuni, no jángaskani na úni, no jakákuni, íshin o no íshin.

dueño de un terreno. Echér kándi, imérishpti ichéri, míngurhini ichéri, míngurhiti ichériri.

dulce. Téri, téni.

durante mucho tiempo. Ión imbó, iónestia.

durar. Ión úni, ióneni.

duro. Chhojpéri, chopéni.